Psykologutbildningen består av en 5-årig grundutbildning vid universitet/högskola. Detta leder till psykologexamen. Sedan grundutbildningen till psykolog följts av 1 års praktiskt arbete under handledning har psykologen möjlighet att ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Efter godkännande hos Socialstyrelsen får psykologen legitimation och blir därmed s k legitimerad psykolog. Titeln psykolog är skyddad och endast personer som genomgått utbildningen har rätt att kalla sig legitimerad psykolog.
Utbildningen till psykolog omfattar (och har även tidigare omfattat) vida kunskapsområden och utbildningen innehåller förutom kurser i psykologiskt behandlingsarbete även kurser i statistik, forskning, sociologi, neuropsykologi, vetenskapsteori, utvecklingspsykologi, pedagogik, testkunskap, utredningsmetodik, organistationsutveckling m m. Kurserna berör vitt skilda områden så som arbetslivets psykologi, barn- och ungdomspsykologi, vuxenpsykologi och geriatrik, liksom kunskaper som är relevanta för skola och förskola, mödrahälsovård, socialtjänst m m. Olika universitet och lärosäten har under åren haft varierande profil på sina respektive psykologutbildningar och något varierande kursinnehåll.
Utbildningen i psykologiskt behandlingsarbete har varierat över tid och under vissa tider. På vissa universitet har man gett utbildning i såväl psykodynamisk och psykoanalytisk psykoterapi som humanistiska terapiformer och kognitiva terapier, beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi eller familjeterapi m m. Andra tidsperioder och på vissa universitet har tvärt emot utbildningen dominerats av en fokusering enbart på en eller ett par av ovanstående psykoterapeutiska inriktningar eller ¨skolor¨.
Utbildningen till psykolog har under senare år även omfattat en s k grundbildning i psykoterapi (tidigare s k steg-I-kompetens). Tidigare ingick inte denna grundutbildning i psykoterapi inom ramen för psykologutbildningen och den intresserade psykologen var då själv tvungen att söka en separat sådan utbildning - s k steg-I-utbildning.
Leg psykolog arbetar inte enbart med psykologisk behandling (psykoterapi); legitimerad psykolog kan också vara verksam inom många andra arbetsområden så som forskning, skola, barn- och mödrahälsovård, socialtjänst, kriminalvård, familjerådgivning, organisationsutveckling m m.
Förutom olika specialiseringar inom ovanstående yrkesområden kan leg psykolog även vidareutbildna sig inom i huvudsak tre generella riktningar - en specialisering mot att bedriva psykoterapi genom att gå igenom en 3-årig påbyggnadsutbildning till psykoterapeut, genom en gå igenom Psykologförbundets 3-åriga specialistutbildning eller genom forskarutbildning och disputering.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Leg psykolog kan efter minst 3 års arbete med psykologisk behandling under handledning ansöka till en 3-årig påbyggnadsutbildning i psykoterapi. I psykologutbildningen ingår en s k grundläggande utbildning i psykoterapi (s k steg-I-utbildning); denna grundnivå är en förutsättning för att studera vidare till psykoterapeut. Efter att ha slutfört sin 3-åriga psykoterapiutbildning kan leg psykolog få legitimation av Socialstyrelsen som legitimerad psykoterapeut. (Andra yrkeskategorier som t ex socionom kan bli leg psykoterapeut genom att först genomgå grundläggande psykoterapiutbildning (steg-I) som på motsvarande sätt följs av 3 års arbete med psykoterapi innan den 3-åriga psykoterapeututbildningen påbörjas).
Specialist i Psykologi
Legitimerad psykolog kan också bli Specialist i Psykologi genom Sveriges Psykologiförbunds 3-åriga specialistutbildning. Specialistutbildningen utgår från det yrkesområde där den legitmerade psykologen är verksam. Leg psykolog kan bli specialist inom följande arbetsområden:
▪Arbets- och organisationspsykologi
▪ Pedagogisk psykologi
▪ Klinisk psykologi
Forskarutbildning
Forskarutbildning tar vanligen 4 års heltidsstudier och leder fram till en doktorsexamen och doktorsavhandling (240 p) eller licentiatexamen (120 p).