Psykiska besvär, s k psykisk ohälsa, är mycket vanligt förekommande. De flesta människor i västvärlden har själva haft eller har någon vän, arbetskamrat eller anhörig som har eller tidigare haft någon form av känslomässiga eller psykiska besvär. Man uppskattar att upp emot hälften av västvärldens befolkning någon gång under sin livstid råkar in i en så svår kris eller depression, ångest eller stresstillstånd, att de behöver söka kvalificerad, välutbildad, psykoterapeutisk hjälp - t ex av leg psykolog eller leg psykoterapeut.
Kännetecken på psykiska besvär, på psykisk ohälsa, kan vara oro och ångest, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter, stress och sömnbesvär, muskelspändhet eller andra kroppsliga besvär, irritabilitet, impulsivitet och instabilitet i humöret.
Kroppsliga problem vid psykiska besvär
Många gånger kan de kroppsliga, somatiska, besvären vara framträdande trots att ¨orsaken¨ till problemen är psykologiska och känslomässiga. Det är vanligt att såväl ångest och stress som depressiva känslor kan ¨sätta sig¨ i kroppen. Aptit, sömn, muskler och matsmälning kan alla påverkas av depressiva tillstånd. De flesta människor har erfarenhet av hur stress och vardagsångest kan ge upphov till exempelvis muskelspändhet (och ibland värk i kroppen) och magbesvär, insomningssvårigheter och känsla av energibrist, ibland t o m sjukdomskänsla trots att alla somatiska värden är normala om man söker läkarvård. Många människor kan tillfälligt få dessa typer av besvär, men för vissa människor kan dessa tillstånd bli mycket djupa och varaktiga.
Det finns också många tillstånd där kroppen är starkt påverkad, men där det är oklart i vilken grad besvären har ett kroppsligt eller psykologiskt-känslomässigt ursprung. Generellt försämras kroppsliga tillstånd av ångest, stress och oro. För vissa människor tycks ångest uppstå ¨sekundärt¨ runt olika kroppsliga besvär och sedan bli ett problem i sig - t ex vid hälsoångest eller s k hypokondri, en oro runt olika kroppsliga reaktioner.
Många somatiska, kroppsliga, besvär av oklart ursprung kan trots allt gå att bearbeta genom psykologisk behandling och psykoterapi - t ex colon irritabilé, ¨nervös tarm¨, IBS eller ¨irritated bowel syndrome¨.
Många av ovanstående typer av psykiska och kroppsliga besvär brukar beskrivas som psykosomatiska, somatisering, somatiseringssyndrom, somatoforma syndrom o d.
Man kan även notera att missbruk av olika slag ofta har en stark påverkan på kroppens mående.
Neuropsykiatriska besvär
Neuropsykiatriska besvär verkar har ökat lavinartat under senare år, kanske till viss del pga förfinade diagnosmetoder. Här återfinns de s k autismspektrumstörningarna, ADHD, ADD och liknande diagnoser. Dessa typer av svårigheter har tidigare beskrivits under begrepp som autism, aspbergers syndrom och DAMP, MBD, språkstörning m m. Man bör tänka på att de neuropsykiatriska besvären sträcker sig från att vara mycket allvarliga och handikappande över till att kunna var milda och inte särskilt framträdande hos den enskilde personen.
Att en person har neuropsykiatriska besvär innebär alltså inte automatiskt ett hinder för psykoterapi eller psykologisk behandling. Många personer med neuropsykiatrisk diagnos klarar t ex en behandling av tandläkarskräck lika bra som personer utan neuropsykiatriska svårigheter.